Trädgårdsåret – Alla 52 veckor

Trädgårdsåret börjar vid köksbordet. Ta fram fjolårets anteckningar och gå igenom vad som gav bra skörd, vad som misslyckades och vad du aldrig hann med. Kanske gav en tomatsort knappt någon frukt medan en annan dignade, sådant är guld värt att komma ihåg. Bläddra i frökatalogerna och gör en önskelista, men vänta gärna en vecka med att beställa så att listan hinner mogna. Passa också på att titta ut över den vilande trädgården. Vinterns kala grenar avslöjar strukturen och visar var det saknas något städsegrönt eller en vacker stam. Ute i snön syns dessutom spår av trädgårdens vinterbesökare.

Nu är det läge att förvandla önskelistan till en beställning. Populära sorter tar slut tidigt hos fröfirmorna, särskilt nyheter och gamla kultursorter, så den som väntar till mars får ofta nöja sig med det som blivit över. Utgå från växtföljdsplanen när du väljer, och fundera på hur mycket din familj faktiskt äter. Tio squashplantor låter blygsamt i januari men blir en lavin i augusti. Kontrollera samtidigt förrådet av såjord, krukor och etiketter så att allt finns hemma när såsäsongen drar igång. Att beställa tillsammans med en granne eller odlarkompis är ett smart sätt att dela på fraktkostnad och fröpåsar.

En genomtänkt plan sparar både tid och svett när säsongen väl drar igång. Rita upp trädgårdslandet skalenligt på rutat papper eller i en app och märk ut väderstreck, fasta gångar och fleråriga växter som rabarber, sparris och bärbuskar. Placera sedan årets grödor med hänsyn till sol, höjd och växtföljd. Höga grödor som ärter på störar och majs läggs i norrläge så att de inte skuggar de låga. Fundera också på sällskapsväxter, morot och lök trivs bra sida vid sida, och tagetes hör hemma nära tomaterna. Planera in luckor för sådd i omgångar så att salladen inte blir färdig på en och samma vecka.

Innan sålådorna åker fram lönar det sig att inventera förråden i lugn och ro. Räkna krukor och såbrätten, kontrollera att såjorden räcker och se efter hur mycket gödsel som finns kvar sedan i fjol. Guldvatten, hönsgödsel och Algomin står sig bra, men öppnade säckar med jord kan ha blivit hem åt sorgmyggor och gör sig bäst utomhus i frost några veckor. Rengör krukor och lådor som inte diskades i höstas, gamla jordrester kan bära på svampsjukdomar som drabbar de späda plantorna. Gå också igenom bevattningskannor, sprayflaskor och etiketter. Den som handlar nu slipper trängas i vårruschen och hittar dessutom ofta bättre priser.

Snart smäller det, men än så länge handlar det mesta om att rigga för sådd. Rensa fönsterbänkarna, hämta fram sålådor och bestäm var plantuppdragningen ska ske. Ljuset är fortfarande knappt i större delen av landet, så en växtlampa gör stor skillnad för att plantorna ska bli kompakta i stället för långa och ranka. Testa att lamporna fungerar och byt trasiga rör eller dioder nu. En värmematta eller en plats ovanpå ett varmt element ger jämn groningsvärme åt chili och andra värmekrävande fröer. Gör också ett såschema, en enkel lista vecka för vecka, så att du varken sår för tidigt eller missar rätt läge.

Nu drar såsäsongen igång på riktigt med årets långkörare. Chili och paprika behöver många månader från frö till mogen frukt, och i vårt korta odlingsklimat är tidig sådd i februari nästan en förutsättning för att hinna. Så fröna grunt i fuktig såjord, täck med plast eller lock och håll rejält varmt, gärna runt 25 grader. En värmematta eller elementvärme snabbar på groningen betydligt. Ha tålamod, vissa chilisorter tar två till tre veckor på sig, och habanerotyperna ännu längre. Så snart hjärtbladen visar sig behöver plantorna maximalt med ljus och något svalare temperatur för att inte rusa på höjden.

Medan snön ligger kvar är det rätt tid att planera för trädgårdens flitigaste arbetare. Bin, humlor och fjärilar behöver nektar och pollen från tidig vår till sen höst, och det är i planeringen nu som du kan täppa till luckorna. Tidiga lökväxter som krokus, snödroppe och vintergäck är livsviktiga för de första humledrottningarna, sälg likaså. Under sommaren bjuder kryddväxter, lavendel och rödklint på dukat bord, och på sensommaren och hösten tar aster och kärleksört vid. Välj enkla blommor framför dubbla, och plantera i sjok så att insekterna hittar dem. Lämna gärna ett vilt hörn med nässlor och långt gräs där fjärilslarver och vildbin kan bo.

Februari går mot sitt slut och snart öppnas dammluckorna för vårens intensiva såperiod. Använd veckan till att knyta ihop förberedelserna. Kontrollera att såjord, krukor, etiketter och märkpennor ligger framme och att såschemat känns realistiskt. Chili och paprika som såddes för några veckor sedan bör ha grott nu, och de små plantorna ska genast flyttas till ljusaste möjliga plats, gärna under växtlampa, och stå svalare än på groningsplatsen. Vänta med gödsel tills de fått sina första karaktärsblad. Passa också på att läsa in dig på sorter du inte odlat förut, det är lättare att göra rätt från början än att rädda i efterhand.

Nu inleds höjdpunkten för många odlare, tomatsådden. Räknat bakifrån behöver plantorna sex till åtta veckor inomhus före utplantering, så en sådd nu passar bra för växthusodling, medan frilandsodlare i norr kan vänta ett par veckor till. Så fröna en halv centimeter djupt i fuktig såjord och håll runt 22-24 grader tills de gror, vilket ofta går på under en vecka. Välj sorter efter växtplats, kompakta busktomater för balkong och kruka, högväxande för växthus och tidiga körsbärstomater för friland. Märk varje sådd med sortnamn och datum direkt, tomatplantor är omöjliga att skilja åt senare. Så gärna några extra så att du kan välja de kraftigaste.

Perenner från frö är ett av trädgårdens bästa fynd. En fröpåse kostar en bråkdel av en färdig planta, och den som sår nu kan få blommande exemplar redan nästa sommar, ibland samma år. Lavendel, rudbeckia, prästkrage, jätteverbena och blodnäva hör till de tacksamma. Läs fröpåsen noga, för perenner är olika som folk. Vissa gror snabbt i rumstemperatur, andra kräver en köldperiod, så kallad stratifiering, och åter andra behöver ljus och får inte täckas med jord. Kylskåpet fungerar utmärkt för köldbehandling, så i fuktig jord, plasta in och kyl i fyra till sex veckor. Ha tålamod, en del sorter gror ojämnt under flera månader.

Längtan efter färskt grönt går att göra något åt nu. Sallat gror snabbt och villigt i rumstemperatur och kan planteras ut under fiberduk redan i april, långt före de flesta andra grödor. Så tunt i lådor eller pluggbrätten, täck fröna med bara några millimeter jord och håll fuktigt. Efter groningen vill sallaten stå ljust och svalt, runt 15-18 grader, annars blir plantorna ranka. Spenat är ännu härdigare och kan sås både inne för utplantering och direkt på friland så fort jorden reder sig. Så i omgångar med ett par veckors mellanrum, då får du en jämn ström av skörd i stället för allt på en gång.

Lökväxterna hör till säsongens riktiga långdistanslöpare. Purjolök behöver uppåt ett halvår från frö till skörd och sås därför inomhus nu, gärna tätt i en djup låda eftersom rötterna vill ner ordentligt. Även matlök kan sås från frö i stället för att sättas som sättlök, det ger ofta jämnare och bättre lagringsdugliga lökar, men kräver just den här tidiga starten. Så flera frön tillsammans i pluggar om du vill prova klumpplantering, fyra fem lökar i samma grupp trivs bra och trycker isär varandra när de växer. Håll sådderna ljust och svalt efter groning och klipp gärna blasten till hälften när den blir lång och vill lägga sig.

Nu är det sommarblommornas tur på såbordet. Många ettåringar behöver sex till åtta veckor inomhus för att hinna blomma tidigt och länge, och slutet av mars passar perfekt, plantorna hinner bli lagom stora utan att växa ur fönsterbänken. Tagetes är närmast självspelande piano, gror på några dagar och gör dessutom nytta som sällskapsväxt i grönsakslandet. Zinnia vill ha rejäl värme för att gro och ogillar rotstörning, så den sås gärna direkt i egna krukor. Kosmos, blomman för dagen och luktärt hör också till klassikerna, även om luktärten helst står riktigt svalt efter groning. Snåla inte med ljuset, kompakta plantor blommar bäst.

Våren har börjat jobba i jorden, och så snart tjälen släppt och marken reder sig kan säsongens första utearbete börja. Testet är enkelt, krama en näve jord, faller den sönder när du petar på klumpen är den lagom, formar den sig till en blank boll är den för blöt. Gå aldrig i blöta bäddar, packad jord tar hela säsongen att reparera. Kratta bort fjolårsrester, lägg på ett par centimeter kompost och täck gärna bäddarna med fiberduk eller svart plast, det höjer jordtemperaturen med flera grader och tidigarelägger sådden. Har du pallkragar tinar de tidigare än marken runt omkring, en av deras stora fördelar.

Nu kan de tuffaste grödorna få jord under fötterna. Ärter, bondbönor, spenat, rädisor och dill gror i kall jord och tål frostnätter utan att blinka, så snart bädden reder sig kan de sås. Bondbönor mår bra av en natts blötläggning före sådd och sätts djupt, runt fem centimeter. Ärter sås gärna i dubbelrader med plats för ris eller nät emellan, då stöttar plantorna varandra. Räkna med att groningen tar längre tid än inomhus, i kall jord kan det dröja ett par veckor innan raderna syns. En fiberduk över sådden håller både värmen och fåglarna borta. Längre norrut väntar man förstås tills tjälen släppt, allt går i takt med marken.

Två av basgrödorna står i centrum den här veckan. Lägg utsädespotatisen ljust och svalt, gärna i äggkartonger i ett fönster runt tio till femton grader, så bildas korta, mörka och knubbiga groddar som ger snabbare start och tidigare skörd. Förgroningen tar tre till fyra veckor, så den som vill sätta i början av maj bör börja nu. Morötter sås direkt i djup, stenfri och gärna sandblandad jord, så grunt, högst en centimeter, och håll sådden jämnt fuktig tills raderna syns. Lägg fiberduk eller insektsnät över direkt efter sådd, det är det enklaste och säkraste skyddet mot morotsflugan som annars förstör skörden inifrån.

I de mildaste delarna av landet, zon 1-3, kan potatisen i jorden nu, medan odlare längre norrut väntar till en bit in i maj. Riktmärket är en jordtemperatur på minst sju åtta grader, kallare än så blir starten seg och risken för röta ökar. Sätt de förgrodda knölarna med groddarna uppåt, ungefär en decimeter djupt, med 30 centimeter mellan knölarna och 60-70 centimeter mellan raderna så att det finns jord att kupa med. Blandar du tidiga och sena sorter får du färskpotatis till midsommar och lagringspotatis i september. Skulle blasten vara uppe när en frostnatt hotar, kupa över den eller täck med fiberduk, då klarar den sig.

Plantorna som trängs i fönstren har levt ett skyddat liv, och nu börjar skolan inför verkligheten. Avhärdning betyder att plantorna gradvis vänjs vid utomhusklimatets sol, vind och temperaturväxlingar, och den som slarvar med det får se sina plantor blekas, brännas eller stanna i växten. Börja med ett par timmar på en skuggig, vindskyddad plats mitt på dagen och öka tiden dag för dag under en till två veckor. Direkt sol är faktiskt den största faran i början, uv-ljuset bränner blad som aldrig mött det. Håll koll på nattemperaturen, härdiga plantor som kål kan snart sova ute, medan tomater och andra värmeälskare tas in när det blir kallare än tio grader.

De tåliga plantorna får nu flytta hemifrån. Kål, broccoli, sallat, lök och andra köldtåliga förkultiverade grönsaker planteras ut i väl förberedda bäddar, gärna en mulen dag eller på kvällen så att de slipper stekas första dygnet. Vattna ordentligt både före och efter planteringen och tryck till jorden runt rotklumpen så att kontakten blir god. Ett par minusgrader klarar de avhärdade plantorna, men en fiberduk över ger både frostskydd, vindskydd och några graders extra växtvärme, dessutom stoppar den kålflugan och andra tidiga skadegörare. De ömtåliga, tomater, squash och gurka, får vänta i ytterligare några veckor tills frostrisken är över, oavsett hur lockande vädret ser ut.

Vi är inne i vårens mest nervkittlande skede. Dagarna kan vara sommarvarma samtidigt som klara, stilla nätter fortfarande kan ge frost, och det är nu många odlare bränner sig genom att plantera ut för tidigt. I södra Sverige brukar frostrisken klinga av kring mitten och slutet av maj, i mellersta landet närmare månadsskiftet och i norr en bit in i juni, men lokala skillnader är stora, en dalgång kan få frost när grannen på höjden klarar sig. Följ prognoserna kväll för kväll och ha fiberduk, gamla lakan eller hinkar redo att lägga över det som redan står ute. Ömtåliga plantor i kruka bär du enkelt in över natten när frost hotar.

Nu får tomaterna äntligen sträcka ut rötterna på riktigt. I växthus kan avhärdade plantor planteras nu i stora delar av landet, medan frilandsodling i skyddat läge får vänta tills frostrisken är helt över. Plantera djupt, en bra bit av stjälken kan grävas ner eftersom tomaten bildar nya rötter längs den, och sätt uppbindningen på plats direkt så slipper du skada rötterna senare. Ge varje planta en rejäl vattengiva och håll sedan igen lite en vecka, det lockar rötterna på djupet. Börja gödselvattna först efter ett par tre veckor när plantan etablerat sig. Knip tjuvskotten i bladvecken varje vecka på högväxande sorter, små skott nyps enkelt med fingrarna.

När nätterna blivit milda och jorden känns varm är det dags för säsongens sista utflyttare. Squash, gurka, pumpa och melon är känsligast av alla, de vill ha en jordtemperatur uppåt femton grader och tar illa vid sig av kalla nätter även utan frost. Plantera i väl gödslad, gärna kompostrik jord i soligt och skyddat läge, och sätt plantorna på små kullar så rinner överskottsvatten undan från rothalsen. Svart markväv eller plast runt plantorna samlar värme och håller ogräset nere. De här växterna är trädgårdens storätare, ge dem gödselvatten varje vecka när tillväxten kommit igång och vatten i mängder under varma perioder. Frilandsgurka klättrar gärna på nät, det sparar plats och ger raka frukter.

Försommaren står i sitt flor och trädgården börjar ge tillbaka. Den första sallaten, rädisorna och de späda spenatbladen skördas nu, och den som satte tidig potatis i tid kan börja känna efter försiktigt under blasten, de första små knölarna är en högtid. Skörda bladgrönt på morgonen medan bladen är spänstiga och svala. Mitt i försommarbestyren får skötseln inte glömmas bort, ogräset växer i kapp med grödorna, jorden torkar ut fort i värmen och bladlössen hittar till de frodiga skotten. Vattna hellre grundligt ett par gånger i veckan än ytligt varje dag, då söker sig rötterna nedåt. Knip vissna blommor i rabatter och urnor så fortsätter blomningen oförtrutet.

Nu avgörs kvaliteten på höstens skörd ute i raderna. Morötter, rödbetor, palsternackor och frösådd lök står ofta alldeles för tätt och måste gallras för att rötterna ska få plats att svälla, slutavståndet bör bli ett par tre centimeter för morot och det dubbla för rödbeta. Det känns snålt att rycka friska plantor, men trängsel ger bara blast och pinnsmala rötter. Det gallrade är dessutom mat, späda morötter, rödbetsblad och lökgrönt lyfter vilken sallad som helst. Gallra helst på kvällen eller i mulet väder, särskilt morötter, eftersom doften från skadad blast lockar morotsflugan. Passa samtidigt på att rensa ogräs, i juni går varje bortdraget ogräs igen tiofalt senare.

Högsommaren ställer krav på trädgårdsmästarens rutiner. I värme och vind kan grönsaksland och krukor behöva vatten flera gånger i veckan, och grundregeln är att vattna sällan men rejält så att fukten når ner till rötterna, en ytlig skvätt lär bara rötterna att stanna vid ytan. Morgon eller kväll är bästa tiden, mitt på dagen dunstar en stor del bort. Krukor och balkonglådor är säsongens törstigaste och kan behöva daglig tillsyn. Nu behöver också de hungriga grödorna påfyllning, tomat, gurka, squash och kål tackar för gödselvatten varje eller varannan vecka. Ett lager gräsklipp mellan raderna sparar förvånansvärt mycket vatten och håller dessutom ogräset i schack.

Med värmen kommer också trädgårdens objudna gäster. Bladlöss samlas i skottspetsar och på undersidan av blad, sniglar kalasar i skymningen och mjöldagg lägger sin gråvita hinna över gurkblad och rosor. Ronden genom trädgården ett par gånger i veckan är ditt bästa vapen, den som upptäcker angreppet tidigt kan oftast klara det med enkla medel. Spola bort bladlöss med en skarp vattenstråle eller klipp bort de värsta skotten, plocka sniglar i skymningen och samla dem i en burk, och ta bort mjöldaggsangripna blad direkt. Ge nyttodjuren goda villkor, nyckelpigor, blomflugelarver och småfåglar äter enorma mängder löss om de får vara i fred.

Semestern närmar sig och trädgården behöver klara sig utan dig ett tag. Skörda allt som är moget eller nästan moget innan du åker, annars möts du av jättesquash och överblommad sallat när du kommer hem. Be en granne eller vän vattna, gärna i utbyte mot allt som mognar under tiden. Krukor är känsligast, samla dem på en skuggig plats så håller fukten längre. Ett rejält lager gräsklipp eller halm runt grönsakerna jämnar ut fukten i landet. Automatisk droppbevattning med timer är en investering som betalar sig redan första sommaren. Klipp gräset dagen före avresa, men inte för kort, en lite längre gräsmatta klarar torka bättre.

Bärsäsongen står på topp. Jordgubbar, vinbär, krusbär och tidiga hallon mognar nu i snabb takt. Plocka gärna på morgonen när bären är svala, då håller de bäst. Skörda regelbundet, övermogna bär som blir hängande drar till sig getingar, fåglar och gråmögel. Det du inte hinner äta färskt fryser du in eller kokar till saft och sylt. Vinbär är tacksamma att frysa på klase och rensa frusna. Var rädd om buskarna när du plockar, brutna grenar och nedtrampade jordgubbsrader ger sämre skörd nästa år. Håll också ett öga på vattningen, bär som får jämn fukt blir större och spricker mindre.

Köksträdgården går in i sin mest givmilda period. Bönor, ärter, squash och gurka producerar för fullt och behöver skördas flera gånger i veckan. Plocka ofta, det är själva skördandet som håller produktionen igång. En squash som får sitta kvar och bli jättelik signalerar till plantan att jobbet är gjort, medan regelbunden plockning ger nya frukter långt in i september. Ärter är godast direkt från landet, bönor plockas innan fröna börjar bukta i baljan. Överskottet tar du hand om löpande i stället för att spara allt till en enda stor syltningsdag. Frys, lägg in eller bjud grannar och vänner på det som blir över.

Mitt i skördetider är det läge att tänka på hösten. Där ärter, tidig potatis och vårsallat har skördats finns nu ledig jord som hinner ge en omgång till. Sallat, spenat, rädisor, rucola och dill växer snabbt, och kinakål och pak choi trivs ofta bättre av sensommarsådd eftersom de inte stocklöper lika lätt som på våren. I södra och mellersta Sverige kan även knippmorötter hinna bli klara. Luckra jorden ytligt, ge lite kompost och vattna såraden ordentligt både före och efter sådd. I sommarvärmen torkar ytan fort, så en skuggande fiberduk eller bräda över raden de första dagarna gör stor skillnad för groningen.

Vårens arbete med tomatplantorna börjar ge utdelning. Körsbärstomater mognar först, i växthuset ofta redan nu, medan större sorter och frilandstomater följer efter under augusti. Låt frukterna hänga kvar tills de har full färg, smaken utvecklas ända in i det sista. Fortsätt att knipa tjuvskott varje vecka och bind upp tunga klasar. Vattna jämnt vid roten, det är ryckig vattning som får tomater att spricka och som ligger bakom mörka fläckar i blomändan. Mot sensommaren är det dags att toppa plantorna så att kraften går till de frukter som redan sitter.

Augusti är skördemånaden framför andra. Tomater, gurka, squash, bönor, lök, örter och de första majskolvarna, allt vill bli omhändertaget ungefär samtidigt. Planera veckan så att skörd och förädling får plats, en kväll för att frysa in bönor, en för saftkokning, en för inläggningar. Skörda på morgonen medan grönsakerna är svala och spänstiga, då håller de bäst. Frys, torka och lägg in, och dela gärna överskottet med grannar och vänner, en påse tomater brukar vara en uppskattad gåva. Glöm inte att också njuta, en del av skörden är som allra bäst direkt i landet. Anteckna gärna hur sorterna skiljer sig i skörd och smak, anteckningarna blir underlag för nästa års fröval.

När lökblasten gulnar och faller är det dags att skörda. Gullök och rödlök som såddes eller sattes i våras brukar vara klara nu, och vitlöken är ofta redan upptagen eller står på tur, beroende på var i landet du bor. Sluta vattna någon vecka innan skörd så att lökarna börjar mogna av. Lyft dem försiktigt med grep i torrt väder och låt dem eftertorka, några dagar på landet om vädret är stabilt, annars under tak på ett luftigt ställe. Väl torkad lök med torr, rasslande hals lagrar sig i månader i sval och luftig förvaring. Spara gärna de finaste vitlökarna som sättlök till höstens plantering.

De tidiga äppelsorterna är mogna nu. Transparente Blanche och Sävstaholm hör till de första att mogna. Prova mognaden genom att lyfta äpplet och vrida lätt, ett moget äpple släpper med skaftet kvar och kärnorna har börjat mörkna. Tidiga sorter är härliga men håller bara en till två veckor, så plocka efter hand och ät, koka mos eller gör paj i stället för att lagra. Samla upp fallfrukten regelbundet, den drar annars till sig getingar och ger skadegörare som äppelvecklaren en fristad. Fin fallfrukt blir utmärkt must eller mos, resten läggs i komposten eller körs till återvinningen.

Tvååriga blommor som penséer, förgätmigej, tusensköna och stockros planteras ut nu för blomning nästa vår och sommar. Plantorna såddes i juni eller juli, och den som inte hann med sådden hittar färdiga plantor i handeln under sensommaren. Utplanterade nu hinner de rota sig före vintern, övervintrar i jorden och sätter fart så fort snön smälter. Sätt dem direkt på växtplatsen eller i en skyddad skolbädd, och vattna ordentligt vid planteringen. Längre norrut i landet är det klokt att övervintra plantorna i kruka under täckning. Passa samtidigt på att samla frö från årets favoriter bland sommarblommorna, torra fröställningar av ringblomma, blomsterlin och jungfrun i det gröna ger gratis plantor nästa år.

Plommonen mognar och de första päronen närmar sig skörd, tidigast i landets södra delar. Plommon är klara när de känns lätt mjuka vid skaftet och släpper med en försiktig vridning. De mognar inte alla på en gång, så gå över trädet flera gånger med några dagars mellanrum. Päron är knepigare, de plockas hårda strax före full mognad och får eftermogna inomhus, ett päron som mognat färdigt på trädet blir ofta mjöligt inuti. Hantera all stenfrukt varsamt, den får lätt tryckskador. Ät, frys urkärnade halvor, koka sylt eller torka. Håll utkik efter getingar i trädet och plocka gärna med handskar när de är många.

Höstpotatisen är redo att skördas när blasten vissnat ner. Klipp av blasten och vänta gärna en till två veckor innan du gräver, då hinner skalet hårdna och potatisen tål lagring bättre. Skörda en torr dag, lyft varsamt med grep och sortera direkt, skadade knölar äts först och friska går till lagret. Låt potatisen ligga och torka på jorden några timmar eller inomhus över natten, men inte längre i ljus, då börjar den grönska. Lagra mörkt, svalt och luftigt, gärna runt fyra grader i källare eller garage. Rätt hanterad håller vinterpotatisen ända till våren.

Höstens köksträdgård bjuder fortfarande på mycket. Broccoli, blomkål, kålrot och rotfrukter skördas efter behov, medan grönkål, brysselkål och palsternacka gärna får stå kvar, de blir sötare och godare efter några frostnätter eftersom kylan omvandlar stärkelse till socker. Skörda broccoli innan knopparna hinner öppna sig till gula blommor, sidoskotten fortsätter komma länge efter huvudskörden. Vitkål för lagring får sitta tills huvudena är fasta och tunga. Håll efter ogräs och plocka bort gulnade blad så minskar risken för svampsjukdomar i fuktigt höstväder. Fortsätt även snigeljakten, de sniglar som plockas bort nu hinner inte lägga ägg inför nästa säsong.

Nu plockas lagringsäpplena, sorter som Aroma, Ingrid Marie och Cox Orange som ska räcka långt in i vintern. Mogna äpplen släpper med skaftet kvar när du lyfter och vrider försiktigt, och kärnorna har mörknat. Plocka hellre någon dag för tidigt än för sent, lite omogen frukt lagrar sig bättre än övermogen. Var kräsen med vad som går till lagret, bara helt felfria äpplen utan stötar, sprickor eller gnaghål håller över tid. Resten blir must, mos och paj. Förvara svalt, gärna två till fyra grader, i lådor där frukterna inte trycker mot varandra. Titta till lagret varje månad och plocka bort frukt som börjar mjukna.

Oktober är lökplanteringens månad. Vitlök sätts nu, klyftorna behöver några veckor i jorden innan tjälen kommer så att rötterna hinner etablera sig. Sätt klyftorna med spetsen uppåt på fem till sju centimeters djup och med en dryg decimeter mellan dem. Välj sättvitlök från handeln hellre än vitlök från matbutiken, den är sortäkta och friskare. Samtidigt planteras vårens blomsterlökar, tulpaner, narcisser, krokus och pärlhyacinter. En bra tumregel är att sätta löken två till tre gånger så djupt som den är hög. Plantera i grupper om minst tio för bäst effekt i rabatten, och täck gärna nysatt vitlök med löv.

Morötter, rödbetor och kålrötter skördas nu för vinterförvaring, före den hårda frosten men gärna efter några svala nätter som höjt sockerhalten. Lyft rotfrukterna varsamt med grep en torr dag. Vrid av blasten i stället för att skära, snittytor nära roten blir lätt en ingång för röta. Borsta av det värsta av jorden men tvätta inte det som ska lagras. Bäst håller sig rotfrukterna nedbäddade i lätt fuktig sand i en sval källare, då står de sig hela vintern. Palsternacka och jordärtskocka är härdiga nog att lämnas kvar i jorden och grävas upp efter hand, täck raden med löv eller halm så går det att skörda även när det fryser på.

Innan vintern på allvar gör entré ska trädgårdens ömtåligare växter få sitt skydd. Rosor kupas med jord eller kompost över förädlingsstället, och känsliga perenner och nyplanterat täcks med löv eller granris. Vänta gärna tills marken kallnat ordentligt, ett för tidigt och för tjockt täcke kan i stället bli ett fuktigt tillhåll för möss och röta. Vintergröna växter som rhododendron och buxbom behöver framför allt vatten, ge dem en rejäl genomvattning innan tjälen så klarar de vårvinterns torka bättre. Unga träd får gnagskydd runt stammen mot sork och hare. Låt det mesta i rabatterna stå kvar, vissna stjälkar är både vinterskydd och bostäder för nyttoinsekter.

Höststädningen handlar mer om att sortera än att skrapa rent. Sjuka växtdelar ska bort, tomatblast med bladmögel, fallfrukt med röta och kålrester med klumprotsjuka hör hemma i soporna, inte i komposten. Friskt material komposteras eller får ligga kvar som marktäckning. Låt gärna fröställningar av solhatt, kardborre och prydnadsgräs stå, de är vackra i rimfrost och blir matbord för fåglarna. En hög med ris och löv i ett hörn blir övervintringsplats för igelkott, paddor och nyttoinsekter. Krattar du gräsmattan fri från löv kan de gå direkt i rabatterna som täckmaterial eller samlas i säckar och bli fin lövkompost till nästa höst.

Det sista frostkänsliga ska in. Pumpor och vintersquash ska vara bärgade före första riktiga frostnatten, i stora delar av landet är det redan gjort medan odlare i söder kan ha frukterna kvar ute ännu. Ta in dem med en bit av stjälken kvar och låt dem eftermogna ett par veckor i rumsvärme innan de flyttas till svalare förvaring. Gröna tomater plockas och eftermognar inomhus, lägg dem i en låda med ett äpple så går det fortare. Kvarvarande morötter och rödbetor grävs upp, medan grönkål, brysselkål och palsternacka lugnt står kvar och blir godare av kylan. Töm och rensa växthuset på uttjänta plantor. Passa också på att skörda de sista örterna, persilja och timjan går fint att frysa eller torka till vinterns matlagning.

När säsongen ebbar ut förtjänar redskapen en ordentlig genomgång. Skrapa bort jord från spadar, grepar och hackor, slipa eggarna och gnid in metallen med lite olja mot rost. Träskaft slipas lätt och oljas med linolja, då spricker de inte och blir sköna att hålla i. Sekatörer tas isär, rengörs, slipas och smörjs. Töm och häng upp vattenslangar, stäng av utekranar och töm bevattningssystem så att inget fryser sönder. Gräsklipparen mår bra av service nu i stället för i vårruschen, rengör, byt olja och lämna in för slipning om det behövs. Rena, vassa och torra redskap övervintrar bäst inomhus eller i ett torrt förråd.

Ett täcke över jorden är höstens bästa gåva till trädgården. Lägg fem till tio centimeter löv, halm, kompost eller flisade grenar över rabatter och tömda grönsaksland. Täcket jämnar ut temperaturen kring rötterna, hindrar näringen från att lakas ur av höstregnen och matar maskar och mikroliv som luckrar jorden åt dig. Håll täcket tunnare närmast perennernas kronor och trädens stammar, direkt mot växtdelarna kan fukten annars orsaka röta. På våren krattas resterna åt sidan eller får ligga kvar och brytas ner. Nyplanterade träd och buskar uppskattar ett rejält lager marktäckning runt stammen, det håller både ogräs och torka borta nästa sommar.

Så länge jorden är öppen och tjälfri går det utmärkt att plantera träd, buskar och häckplantor. Hösten är till och med en av de bästa planteringstiderna, jorden är fuktig och varm nog för rotbildning och plantan slipper försörja ett bladverk. Barrotade träd och häckplantor planteras direkt vid leverans, rötterna får aldrig torka ut. Gräv en rymlig grop, lossa jorden i botten och plantera på samma djup som plantan stått tidigare. Vattna rejält vid planteringen även om jorden känns fuktig, och stötta träd med en eller två störar de första åren. Beroende på var i landet du bor kan det redan vara för sent, då jordslås plantorna och sätts i vår.

Nu när växthuset tömts på säsongens grödor är det dags för storstädning. Tvätta glas eller kanalplast både ut- och invändigt med vatten och lite såpa, varje procent mer ljusinsläpp gör nytta under de mörka månaderna. Gör rent i skarvar och spår där alger trivs och skadedjur som spinnkvalster övervintrar. Ta bort växtrester, tvätta bord och hyllor och skölj krukor och lådor, gärna med ättikvatten. Byt eller förbättra jorden i fasta bäddar om tomaterna haft sjukdomsproblem. Kontrollera att dörrar och luckor sluter tätt, laga trasiga rutor och se över värmekabel eller frostvakt om växthuset ska hysa övervintrande växter. Rengöringen minskar risken att sjukdomar och skadedjur följer med in i nästa säsong.

Nu när trädgården vilar finns äntligen tid att tänka. Gå igenom årets anteckningar och foton, vilka sorter levererade, var stod skuggan i vägen och vad tog aldrig fart? Skriv ner slutsatserna medan de är färska. Frökatalogerna för nästa säsong börjar dyka upp nu, och den som beställer tidigt får de populära sorterna innan de tar slut. Skissa på växtföljden, fyra grupper som roterar är en bra grund. Fundera också på ett nytt projekt för nästa år, en pallkrage till, en bärhäck eller kanske ett litet växthus. Julledigheten ger tid att läsa på ordentligt innan besluten tas.

Det här är veckan då samvetet kan ta ledigt, ingenting måste göras där ute. Njut i stället av trädgårdslivets lugnare sidor, läs den där trädgårdsboken som blivit liggande, sortera fröpåsar eller titta igenom sommarens bilder. En promenad genom den vilande trädgården har också sitt värde, vinterns kala former visar var det saknas städsegrönt, en vacker stam eller något som bär rimfrost fint. Fyll på i fågelmatningen, talgbollar och solrosfrön drar snabbt in gäster som gör trädgården levande även i december. Kontrollera samtidigt att vinterskydden sitter kvar efter höstens stormar och att uppbindningar och stamskydd inte rubbats.

Trädgården kan bidra till julstämningen. Klipp granris, tallkvistar och bärklädda kvistar till kransar, buketter och dörrdekorationer, trädgårdens eget material slår det köpta i både doft och pris. Röda kornellkvistar och vackra fröställningar gör sig fint i vinterarrangemang. Kvistar av körsbär, forsythia och hassel kan tas in och drivas i vas, i värmen slår de ut till späd grönska och blom mitt i vintern. Glöm inte trädgårdens vinterboende, häng upp talgbollar, fröautomater och en klassisk havrekärve, fåglarna kvitterar med liv och rörelse utanför köksfönstret. Färskt vatten uppskattas lika mycket som maten när det fryser.

Årets sista vecka är en tid för bokslut i trädgården. Bläddra igenom dagboken och bilderna, årets skörd, blomningen som överraskade och missarna som blev lärdomar, allt hör till. Skriv några rader om vad nästa säsong ska få mer av och vad som kan utgå. Snart vänder ljuset på riktigt, och redan i januari börjar de första förberedelserna med frölistor och grobarhetstest. Ute i trädgården är sysslorna få, fyll på fågelmaten, skaka snö från barrväxterna och se till vinterskydden efter storm. Julgranen kan efter helgerna få ett andra liv, riset blir utmärkt vinterskydd över rabatterna. Sedan väntar ett nytt trädgårdsår med nya sådder.