Potatis och morötter

Två av basgrödorna står i centrum den här veckan. Lägg utsädespotatisen ljust och svalt, gärna i äggkartonger i ett fönster runt tio till femton grader, så bildas korta, mörka och knubbiga groddar som ger snabbare start och tidigare skörd. Förgroningen tar tre till fyra veckor, så den som börjar nu kan sätta i mitten av maj. Morötter sås direkt i djup, stenfri och gärna sandblandad jord, så grunt, högst en centimeter, och håll sådden jämnt fuktig tills raderna syns. Lägg fiberduk eller insektsnät över direkt efter sådd, det är det enklaste och säkraste skyddet mot morotsflugan som annars förstör skörden inifrån.

Förgrodd potatis kommer upp en till två veckor tidigare än oförgrodd och hinner därmed längre innan eventuell bladmögel slår till på sensommaren. För färskpotatis är försprånget extra värdefullt. Ljuset är avgörande under förgroningen, i mörker blir groddarna långa, vita och sköra, i ljus korta och tåliga. Vänd gärna knölarna efter halva tiden så att groddarna fördelas jämnt.

Morötter blir raka och fina i djup, lucker och stenfri jord, i styv lera eller nygödslad jord blir de greniga och håriga. Använd inte färsk gödsel till morotsland, odla dem hellre året efter en gödslad gröda. Sandjord är idealet, på tyngre jordar hjälper upphöjda bäddar och inblandad sand. Tunn sådd sparar gallringsarbete, blanda det fina fröet med torr sand för bättre spridning.

Förgroning av potatis i ljus och svalka några veckor före sättning ger tidigare skörd och kraftigare plantor. Använd äggkartonger med grodden uppåt och ställ ljust men inte soligt; grodderna ska bli korta och gröna, inte långa och vita. Morötter ställer helt andra krav: de vill ha djup, stenfri och luckrad jord utan färsk gödsel, som ger grenade rötter. Så tunt och gallra i två omgångar, eftersom trängsel ger små morötter. Täck raden efter sådd tills plantorna kommit upp, både mot uttorkning och mot morotsflugan, som är den vanligaste orsaken till angripna rötter.