Social mognad

Runt fjorton veckor brukar det sociala livet i gruppen sätta sig. Rangordningen är i stort sett klar, kommunikationen flyter och de småbråk som hörde ungdomsveckorna till blir glesare. Nu framträder något fint: riktiga vänskapsband. Två marsvin som trivs ihop ligger gärna sida vid sida, putsar varandra och delar gömställe utan tjafs. Alla kombinationer klickar dock inte lika bra, och det är normalt att vissa individer mest tolererar varandra. Din roll är att fortsätta ge gruppen goda förutsättningar med yta, gömställen och flera matplatser. Ser du att harmonin störs, ta det som en tidig signal och fundera på vad som förändrats.

Marsvin visar samhörighet på stillsamma sätt. De vilar tätt intill varandra, äter ur samma höhög utan att mota bort varandra och kuttrar mjukt när de går omkring ihop. En del putsar varandras päls, särskilt kring huvudet. Ser du sådana beteenden har gruppen hittat sin balans. Vänskapen betyder också att marsvinen har sällskap dygnet runt, något ingen människa kan erbjuda på samma sätt.

Ibland fortsätter två individer att skava mot varandra även efter ungdomsfasen. Så länge det stannar vid brummanden och enstaka markeringar går det oftast bra att bo ihop. Blir det återkommande bett, sår eller ett djur som magrar för att det inte vågar äta, behöver du tänka om. Fler resurser och större yta löser mycket, men i enstaka fall passar två marsvin helt enkelt inte ihop.

Den vanligaste orsaken till konflikter i en marsvinsflock är att resurserna är för få eller ligger för tätt. Se till att det finns minst två höplatser, två vattenkällor, två matskålar och minst ett gömställe fler än antalet djur, gärna med två utgångar så att ingen kan låsas in. Sprid ut dem över ytan i stället för att samla dem i ett hörn. Många upplevda personlighetskonflikter försvinner när miljön åtgärdas. Först när ytan och resurserna räcker till går det att avgöra om två individer verkligen inte fungerar ihop.