Kattungens utveckling – Alla 16 veckor

Komplett guide med alla veckor samlade på en sida.

Informationen är allmänna riktlinjer. Kontakta alltid veterinär vid frågor om ditt djurs hälsa.

Vecka 1

Nyfödd kattunge

Kattungen är helt beroende av sin mamma. Ögon och öron är stängda och dagarna går åt till att dia och sova.

En nyfödd kattunge väger omkring 100 gram och får plats i en handflata. Ögonen är stängda, hörselgångarna likaså, så världen består av dofter, värme och mammans hjärtslag. Kattungen kan inte reglera sin egen kroppstemperatur utan är helt beroende av mamman för både värme och näring. Med hjälp av luktsinnet hittar den fram till spenarna och trampar med framtassarna för att få mjölken att rinna till. Resten av dygnet sover den, nyfödda kattungar sover nästan hela tiden, och det är då kroppen växer som mest. Som människa gör du störst nytta genom att hålla dig i bakgrunden och låta mamman sköta sitt jobb i lugn och ro.

Tips

  • Stör inte mamman och kattungarna i onödan, de behöver framför allt lugn och ro.
  • Håll boet varmt och dragfritt, gärna en bit från ytterdörrar och fönster.
  • Kontrollera diskret att alla kattungar kommer åt att dia och verkar mätta.
  • Ställ mat, vatten och kattlåda nära boet så att mamman slipper lämna ungarna länge.
  • Väg gärna kattungarna varje dag så att du ser att vikten går uppåt.
Vecka 2

Ögonen öppnas

Ögonen börjar glipa men synen är fortfarande suddig. Alla kattungar har blå ögon i början.

Någon gång under den andra veckan börjar ögonlocken glipa, ofta först i den inre ögonvrån. Synen är fortfarande mycket suddig och kattungen uppfattar mest ljus och rörelser. Alla kattungar föds med blågrå ögon, den riktiga ögonfärgen utvecklas först längre fram. Öronen är ännu vikta men börjar sakta resa sig. Kattungen rör sig mer än under första veckan och ålar runt i boet, även om benen inte riktigt bär än. Vikten ska fortsätta stadigt uppåt, ungefär en fördubbling sedan födseln är vanligt vid den här tiden. Dagarna handlar fortfarande nästan bara om att dia och sova, men de vakna stunderna blir fler och lite längre.

Tips

  • Undvik starkt ljus i rummet, de nyöppnade ögonen är känsliga.
  • Försök aldrig öppna ögonlocken åt kattungen, de glipar i sin egen takt.
  • Låt kattungarna vara kvar hos mamman, tryggheten där betyder allt just nu.
  • Börja med korta stunder av försiktig hantering med rena, varma händer.
  • Håll boet rent genom att byta filtar när det behövs.
Vecka 3

Sinnena vaknar

Hörseln börjar fungera och kattungen tar sina första vingliga steg. De första mjölktänderna är på väg.

Under vecka 3 händer mycket på kort tid. Hörseln börjar fungera och kattungarna rycker till och vänder sig mot ljud i rummet. Öronen reser sig alltmer och ger dem det klassiska kattungeutseendet. Samtidigt tas de första riktiga stegen, vingliga och med benen brett isär, men det är en enorm skillnad mot att åla. Syskonen börjar smått intressera sig för varandra och de allra första trevande lekarna dyker upp. I munnen börjar mjölktänderna tränga fram, först de små framtänderna. Kattungen börjar också klara toalettbestyren utan mammans hjälp, även om kattlådan fortfarande ligger en bit in i framtiden.

Tips

  • Prata lugnt med kattungarna så att de vänjer sig vid din röst.
  • Undvik plötsliga höga ljud nära boet, hörseln är ny och känslig.
  • Låt dem snoka runt i liten skala på en mjuk och säker yta.
  • Fortsätt med daglig, försiktig hantering av varje kattunge.
  • Låt vardagsljud som diskmaskin och tv höras på avstånd, det är bra träning.
Vecka 4

Aktiv utforskning

Kattungen går allt stadigare och börjar upptäcka världen utanför boet. Kattlåda och blötmat kan introduceras.

Vid fyra veckor är kattungarna betydligt stadigare på benen. De går, småspringer klumpigt och vågar sig allt längre från boet, även om utflykterna fortfarande är korta. Leken med syskonen tar fart på riktigt med tafsande, buffande och de första klumpiga brottningsmatcherna. Nu är det lagom att ställa in en låg kattlåda med kattsand, många kattungar förstår principen förvånansvärt fort, ofta genom att härma mamman. Det går också bra att börja erbjuda blötfoder som komplement till mammans mjölk. Vissa kattungar kastar sig över maten direkt, andra trampar mest runt i skålen de första dagarna. Båda varianterna hör till.

Tips

  • Välj en kattlåda med låga kanter så att kattungarna själva tar sig i och ur.
  • Undvik klumpbildande kattsand så länge kattungarna smakar på allt.
  • Börja med blötfoder för kattungar, gärna lite utblandat med vatten i början.
  • Låt mamman vara med när ungarna äter, de härmar henne gärna.
  • Säkra området där kattungarna rör sig, sladdar och springor lockar.
Vecka 5

Leken tar fart

Socialiseringen är i full gång. Kattungarna jagar, brottas och lär sig kattspråk av varandra.

Vecka 5 är lekens vecka. Kattungarna jagar varandra, brottas, smyger och kastar sig över allt som rör sig. Det ser vilt ut men är i själva verket skola, genom leken tränas jaktbeteenden, kroppskontroll och det sociala samspelet med andra katter. Mamman och syskonen lär kattungen var gränserna går, till exempel hur hårt det är okej att bitas. Den träningen lägger grunden för hela det sociala samspelet. Samtidigt pågår socialiseringsperioden för fullt, den tid då kattungen formar sin bild av vad som är tryggt och normalt. Människor i olika åldrar, vardagsljud och nya intryck i lagom dos ger nu en tryggare vuxen katt.

Tips

  • Se till att det finns gott om leksaker i olika material och storlekar.
  • Låt kattungarna träffa olika människor, gärna både vuxna och lugna barn.
  • Introducera nya ljud och föremål försiktigt och en sak i taget.
  • Lek aldrig med händerna, styr tassar och tänder mot leksaker i stället.
  • Låt kattungarna lösa sina egna brottningsmatcher, det är så de lär sig gränser.
Vecka 6

Avvänjningen pågår

Kattungen äter allt mer fast föda och diar mindre. Personligheten börjar synas tydligt.

Avvänjningen sker stegvis och nu är den i full gång. Kattungarna äter mer och mer fast föda och diar allt kortare stunder, ofta mest för trösten och närheten. Mamman börjar själv ransonera genom att resa sig och gå därifrån när hon tycker att det räcker. Motoriken är märkbart bättre, kattungarna springer, tvärnitar och klättrar på det mesta, och lekarna blir vildare för varje dag. Nu framträder också personligheterna tydligt, i samma kull kan det finnas både en orädd upptäckare och en eftertänksam iakttagare. Runt den här tiden brukar det även vara dags för avmaskning och ett första veterinärbesök, hör med din veterinär vad som gäller för just er kull.

Tips

  • Erbjud ett foder gjort för kattungar, de behöver mer energi än vuxna katter.
  • Servera flera små mål om dagen, små magar rymmer inte mycket.
  • Se till att alla kattungar hittar till och använder kattlådan.
  • Boka avmaskning och ett första veterinärbesök om det inte redan är gjort.
  • Ge varje kattunge lite egen tid med dig, det stärker banden.
Vecka 7

Koordinationen förbättras

Kattungen klättrar, hoppar och springer med allt bättre precision. Nyfikenheten är gränslös.

Vid sju veckor är rörelserna en fröjd att se på. Kattungarna springer med god fart, hoppar mellan låga höjder och klättrar på det mesta som går att klättra på, gardiner inräknade. Balansen och precisionen förbättras för varje dag och misslyckade hopp följs direkt av nya försök. Nyfikenheten är enorm, varje öppen garderob, papperskasse och springa bakom soffan måste undersökas. All denna aktivitet är lärande, kattungen bygger kroppskontroll och självförtroende genom lek och utforskning. Lekfullheten är på topp och pauserna tas fortfarande i form av djup sömn, ofta mitt i ett pågående äventyr. Nu behöver hemmet vara ordentligt kattungesäkrat, för dit blicken når vill tassarna följa efter.

Tips

  • Plocka undan sladdar, giftiga växter och småsaker som kan sväljas.
  • Håll tvättmaskin och torktumlare stängda och titta i dem innan de startas.
  • Ordna klättermöjligheter i lagom höjd, en låg klösmöbel är perfekt.
  • Lek aktivt flera gånger om dagen, korta pass räcker.
  • Kontrollera att fönster och balkong är säkrade innan kattungen rör sig fritt.
Vecka 8

Snart redo för nytt hem

Kattungen är avvand och klarar sig på fast föda, men bor kvar hos mamma och syskon fram till 12 veckor.

Vid åtta veckor är kattungen avvand och klarar sig på fast föda. Vaccination är en del av den här perioden och veterinären lägger upp vaccinationsprogrammet, så prata med uppfödaren om vad som är gjort och vad som återstår. Även om kattungen nu äter själv får den enligt svenska djurskyddsregler tidigast flytta hemifrån vid 12 veckors ålder, den sociala utvecklingen pågår fortfarande för fullt. Veckorna som återstår i kullen lär kattungen sådant som är svårt att lära ut i efterhand, som kattspråk och bithämning. Är du blivande kattägare är det här en bra tid att hälsa på din kattunge och börja förbereda hemmet inför flytten längre fram.

Tips

  • Prata med uppfödaren om vaccination, avmaskning och lämplig flyttdag.
  • Besök gärna kattungen några gånger före flytten så att ni hinner bekanta er.
  • Börja handla hem det som behövs: kattlåda, mat, transportbur, klösmöbel och leksaker.
  • Fråga vilket foder kattungen äter så att du kan fortsätta med samma.
  • Ha is i magen, veckorna fram till 12-veckorsåldern gör stor nytta i kullen.
Vecka 9

Nytt hem

För kattungar som flyttar nu är allt nytt och spännande. Lugn, rutiner och tålamod hjälper den att landa.

En del kattungar byter hem redan nu, även om många i Sverige stannar hos uppfödaren till 12 veckor. Har din kattunge just flyttat in är den första veckan både spännande och lite läskig. Allt är nytt: dofter, ljud, människor och rum. Kattungen utforskar försiktigt, ofta i etapper med reträtt till ett tryggt gömställe emellan. Låt den styra tempot och komma till dig när den är redo, tvingat gos ger bakslag. Bor kattungen kvar i kullen fortsätter i stället leken och den sociala träningen med syskonen för fullt. Oavsett var kattungen befinner sig är rutiner, lugn och förutsägbarhet det bästa du kan erbjuda den här veckan.

Tips

  • Låt kattungen börja i ett enda rum med allt den behöver.
  • Placera kattlåda, mat och vatten lättillgängligt, men inte alldeles intill varandra.
  • Sitt på golvet och låt kattungen komma till dig i stället för tvärtom.
  • Håll hemmet lugnt de första dagarna och vänta med att bjuda hem många gäster.
  • En filt med doft av mamma och syskon ger trygghet i sovplatsen.
Vecka 10

Hemmet blir revir

Kattungen känner sig alltmer hemma, hittar favoritplatser och bygger rutiner. Bandet till familjen växer.

Nu börjar bitarna falla på plats. Kattungen rör sig allt säkrare i hemmet, vågar sig in i fler rum och väljer ut sina favoritplatser, en solig fönsterbräda här, en fåtölj där. Att den sträcker ut sig och sover djupt på öppna ytor är ett gott tecken, det betyder att den känner sig trygg. Rutinerna sätter sig, kattungen lär sig när maten kommer, vem som stiger upp först och var det brukar hända saker. Samtidigt stärks bandet till familjen, många kattungar börjar nu följa efter sina människor från rum till rum och deltar gärna i allt från blomvattning till datorarbete. Reviret är inte längre bara ett rum, det är ett hem.

Tips

  • Öppna upp fler rum i lugn takt, ett i taget.
  • Respektera kattungens sovplatser och väck den inte i onödan.
  • Lek på regelbundna tider, gärna morgon och kväll.
  • Sätt klösbrädor där kattungen redan gillar att vara.
  • Fortsätt hålla fönster och balkong säkrade, modet växer fortare än omdömet.
Vecka 11

Energi på högvarv

Kattungen har enorm energi och behöver mycket aktiv lek varje dag för att må bra.

Elva veckor gammal är kattungen en liten energimaskin. Vilda rusningar genom hemmet, attacker mot tofflor och blixtsnabba klättringar avlöser varandra, gärna med en extra växel framåt kvällen. All den energin behöver ett utlopp, annars hittar kattungen på egna projekt, och de brukar involvera gardiner. Aktiv lek med dig är lösningen: en spöpinne som fladdrar som en fågel eller släpas som en mus väcker jaktinstinkten och tröttar ut både kropp och hjärna. Flera korta pass om dagen fungerar bäst. Efter en lyckad jakt kommer belöningen, en kattunge som fått smyga, fånga och bita i sitt byte somnar nöjd. Vilda kvartar följda av djup sömn är typisk kattungerytm.

Tips

  • Lek aktivt minst 20 minuter om dagen, gärna uppdelat på korta pass.
  • Variera mellan spöpinnar, bollar och bytesleksaker som går att bära runt.
  • Låt kattungen fånga bytet på slutet, ständiga missar skapar frustration.
  • Trötta ut kattungen med en rejäl lekstund före läggdags.
  • Rotera leksakerna, en bortglömd leksak blir som ny efter en vecka i lådan.
Vecka 12

Dags att flytta hemifrån

Kattungen är nu gammal nog att flytta hemifrån. Vaccinationsprogrammet fortsätter enligt veterinärens plan.

Tolv veckor är en milstolpe på flera sätt. Vaccination är en del av den här perioden och veterinären lägger upp vaccinationsprogrammet, så boka tid och passa på att ställa frågor, besöket är ett bra tillfälle att ta upp ID-märkning, försäkring och kastrering längre fram. Tolv veckor är dessutom den ålder då kattungar enligt svenska djurskyddsregler tidigast får lämna mamma och syskon, så för många är det nu flyttlasset går på riktigt. När grundvaccinationen väl är klar öppnar sig världen: en vaccinerad katt kan så småningom vistas ute, om den ska bli utekatt, och träffa andra katter med mindre risk.

Tips

  • Boka veterinärtid för nästa steg i vaccinationsprogrammet om det inte redan är gjort.
  • Ta upp ID-märkning med veterinären, en märkt katt hittar lättare hem.
  • Fråga om lämplig tidpunkt för kastrering så att ni har en plan.
  • Se över kattförsäkring om du inte redan har tecknat en.
  • Öva på transportburen hemma så blir veterinärbesöket lugnare.
Vecka 13

Självständigheten växer

Kattungen klarar sig längre stunder på egen hand men behöver fortfarande sällskap, lek och fasta rutiner.

Vid tretton veckor märks en ny sida hos kattungen: den klarar sig fint på egen hand allt längre stunder. Den sysselsätter sig själv, utforskar nya vrår och väljer ibland en sovplats långt från sällskapet. Det betyder inte att den behöver dig mindre, bara på andra sätt. Sällskapet, lekstunderna och vetskapen om att du finns är fortfarande grunden. Konsten den här perioden är balansen, ge kattungen frihet att undersöka och bestämma själv, men behåll rutinerna kring mat, lek och kvällsmys. En katt som vet vad som händer och när blir trygg nog att våga vara självständig. Höga utkiksplatser blir alltmer uppskattade, gärna med utsikt över både rummet och fönstret.

Tips

  • Respektera när kattungen vill vara i fred, den kommer tillbaka.
  • Erbjud höga utkiksplatser, en hylla eller klösmöbel vid fönstret är guld värd.
  • Håll fast vid de dagliga lekstunderna även när kattungen sysselsätter sig själv.
  • Låt mat, lek och läggning ske på ungefär samma tider varje dag.
  • Ordna aktivering för ensamstunder, som bollar och matgömmor.
Vecka 14

Tandömsningen börjar

Mjölktänderna börjar lossna och ersätts av permanenta tänder. Kattungen kan bli extra tuggsugen.

Precis som människobarn byter kattungar tänder. Runt den här åldern börjar mjölktänderna lossna och de permanenta tänderna tränga fram, en process som pågår i flera månader. Ofta märks det knappt, tänderna är små och sväljs inte sällan obemärkt, men ibland hittar man en liten tand i mattan eller vid matskålen. Kattungen kan tugga mer än vanligt på saker för att lindra obehaget i tandköttet, och en del äter lite långsammare några dagar. Lätt rodnat tandkött och en period med sämre andedräkt hör till bilden. Passa på att göra munnen till en naturlig del av hanteringen nu, en katt som är van vid att man tittar på tänderna är enklare att sköta hela livet.

Tips

  • Ge mjuka tuggleksaker som lindrar kliande tandkött.
  • Titta i munnen regelbundet så att kattungen vänjer sig vid det.
  • Smyg igång tandvården, först med fingret och senare med mjuk tandborste.
  • Plocka undan sladdar och annat olämpligt att tugga på.
  • Boka en undersökning om kattungen slutar äta eller verkar ha ont i munnen.
Vecka 15

Puberteten närmar sig

Hormonerna börjar röra på sig. Nu är rätt tid att planera kastrering med din veterinär.

Kattungen ser fortfarande ut som en unge, men hormonerna börjar röra på sig. Runt den här åldern närmar sig puberteten, hos vissa individer tidigt, hos andra flera veckor senare. Hanar kan så småningom börja markera revir genom att spreja urin, och honor kan börja löpa med allt vad det innebär av rop och strykningar. När kastreringen bör göras varierar från katt till katt och bestäms tillsammans med veterinären, så nu är rätt tid att planera för den om ni inte redan gjorde det vid vaccinationsbesöket. Håll också ett extra öga på beteendet i stort, en pubertetskatt kan testa gränser, bli rastlösare och intressera sig påtagligt för ytterdörren. En okastrerad katt bör inte gå ute fritt.

Tips

  • Boka eller planera kastreringen med din veterinär i god tid.
  • Håll kattungen inne tills kastrering och ID-märkning är avklarade.
  • Notera beteendeförändringar som strykningar, rop eller markeringar.
  • Håll koll på vikten och justera matmängden om kurvan sticker iväg.
  • Fortsätt med daglig lek, det tar udden av rastlösheten.
Vecka 16

Ung katt

Fyra månader har gått och kattungen räknas nu som ung katt. Vanorna ni byggt upp bär frukt i många år.

Fyra månader har gått och kattungen räknas nu som en ung katt. Kroppen har blivit längre och smidigare, rörelserna säkrare och blicken har fått något mer vuxet över sig, även om lekhumöret är kvar i högsta grad. Mycket av grundjobbet är gjort: kattlådan sitter, rutinerna är etablerade och tilliten mellan er är byggd. De vanor ni har grundlagt, från hantering och transportbur till lek och matrutiner, bär frukt i många år framöver. Tillväxten fortsätter länge än och tonårstiden ligger framför er, med allt vad det innebär av testade gränser. Kattungetiden går fort, de flesta kattägare önskar i efterhand att de tagit fler bilder. Ta vara på varje stund.

Tips

  • Fortsätt med regelbunden lek varje dag, behovet försvinner inte med åldern.
  • Behåll rutinerna kring mat, lek och läggning, de är kattens trygghet.
  • Byt gradvis till större kattlåda och klösmöbel i takt med att katten växer.
  • Håll efter vaccinationer, avmaskning och vikt tillsammans med din veterinär.
  • Fota och filma, kattungetiden är över fortare än du anar.