Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton den 30 april är kvällen då vintern sjungs ut i Sverige. Brasor tänds, körer sjunger vårsånger och studentstäderna fylls av folk. Dagen är inte röd dag, men den 1 maj som följer är det, vilket i praktiken ger många en ledig dag efter firandet.

Brasorna och boskapen

Att tända eldar i månadsskiftet april till maj är en gammal sed med praktisk bakgrund. Vårbrasan gjorde sig av med ris och kvistar som samlats under vintern, och röken och elden ansågs skrämma bort rovdjur inför att boskapen släpptes ut på bete. Med tiden har den praktiska funktionen fallit bort och kvar är samlingen: brasan, körsången och talet till våren.

Vem var Valborg?

Namnet kommer från den engelska abbedissan Valborg, som verkade i Tyskland på 700-talet och helgonförklarades den 1 maj. Hennes namnsdag hamnade därmed dagen efter aftonen som bär hennes namn. Kopplingen mellan helgonet och de svenska vårbrasorna är svag i sak, men namnet fastnade och har använts i Sverige sedan medeltiden. I universitetsstäderna har dagen dessutom fått en helt egen prägel med mösspåtagning och studentfirande.

Datum år för år