Påskafton

Påskafton är lördagen mellan långfredagen och påskdagen. Trots att den inte är röd dag är det påskaftonen som bär det mesta av firandet i svenska hem: påskbordet dukas, äggen äts och påskkärringarna går runt, i västra Sverige främst denna dag och i övriga landet redan på skärtorsdagen.

Påskbordet

Det svenska påskbordet påminner om julbordet men är ljusare i tonen. Sill i flera inläggningar, ägg i alla former, gravad lax, Janssons frestelse och lamm återkommer år efter år. Ägget är påskens tydligaste symbol och står för liv och återfödelse, en betydelse som är äldre än den kristna högtiden. Påskgodiset kommer i pappersägg som fylls hemma, en sed som slog igenom under 1900-talet.

Påskris och gula färger

Påskriset med färgade fjädrar är en sen svensk uppfinning. Ursprungligen var riset ett allvarligt inslag, björkkvistar som symboliserade Jesu lidande, men under 1800-talet började stadsbor pryda dem med fjädrar och de blev vårdekoration. Gult och lila dominerar påskpyntet, gult efter påskliljan och vårsolen, lila efter fastans liturgiska färg.

Datum år för år