Nyårsdagen

Nyårsdagen den 1 januari är årets första dag och en av Sveriges tretton röda dagar. För många är den framför allt en dag för återhämtning efter nyårsafton, med sen frukost och en promenad i vinterljuset. Att året börjar just den 1 januari är ingen självklarhet historiskt sett, utan resultatet av en romersk kalenderreform som Sverige anammade långt senare.

Varför året börjar den 1 januari

Den romerska kalendern lät året börja den 1 januari redan från 153 före vår tideräkning, då konsulerna tillträdde sitt ämbete den dagen. Julius Caesars reform, som trädde i kraft den 1 januari 45 före vår tideräkning, lade om året efter solen och införde skottdagen, men flyttade inte nyåret. Månaden är uppkallad efter Janus, guden med två ansikten som blickar bakåt och framåt på samma gång. Under medeltiden räknade stora delar av Europa i stället nyår från juldagen eller från bebådelsedagen i mars. Sverige gick över till den 1 januari successivt under 1500-talet. Namnet januari lever kvar som en påminnelse om Janus dubbla blick, vilket passar en dag som handlar lika mycket om att summera som att planera.

Hur dagen firas

Nyårsdagen är dämpad i jämförelse med kvällen före. Många sover länge, äter en sen frukost och tar en promenad. I kyrkan firas gudstjänst, och i flera städer hålls nyårskonserter. Löften om det nya året hör dagen till, även om de flesta vet att de sällan överlever januari. Att dagen är röd innebär att butiker ofta har stängt eller kortare öppettider, vilket är värt att ha i åtanke om något behöver handlas.

Datum år för år