Avvänjning påbörjas

Vid tre veckor tar avvänjningen fart. Ungarna får nu större delen av sin näring från hö, foder och grönsaker, medan modersmjölken gradvis spelar ut sin roll. Ändå håller de sig gärna nära mamman, och det sociala bandet är fortfarande starkt. Du märker att ungarna blir modigare för varje dag: de vågar sig längre bort från boet, provar nya smaker och hävdar sig i småbråk om godbitarna. Höet är viktigare än någonsin, både för matsmältningen och för tänderna som slits när de tuggar. Passa också på att börja titta på könet, eftersom hanarna snart behöver flytta.

Avvänjningen är ingen tvär övergång utan en glidande process. Mamman avvisar diandet allt oftare, och ungarna svarar med att äta mer fast föda. Du behöver sällan göra något själv, mer än att se till att det finns gott om hö och foder som ungarna lätt kommer åt. Håll utkik efter att alla i kullen faktiskt tuggar hö och inte bara jagar godbitar.

Att skilja på hanar och honor hos unga marsvin är knepigare än många tror, och misstag leder lätt till oplanerade kullar. Titta på avståndet mellan könsöppning och analöppning och jämför gärna syskonen med varandra. Är du minsta osäker, be en veterinär eller en van uppfödare titta. Det är betydligt enklare än att stå med en oväntat dräktig hona om några månader.

Marsvinshanar kan bli könsmogna redan vid tre veckors ålder, medan honor kan bli dräktiga vid omkring fyra veckor. Det innebär att en kull måste könsbestämmas och separeras tidigt, annars uppstår oplanerade kullar mellan syskon. Dräktighet hos en mycket ung hona är förenat med betydande risker. Könsbestämning av unga marsvin är svårt och görs säkrast av uppfödare eller veterinär. Vänta inte och gissa inte. En hona som blir dräktig innan hon är fullvuxen, eller en hona som får sin första kull sent i livet, löper förhöjd risk för allvarliga förlossningskomplikationer.