Personligheten mognar

Nu träder personligheten fram på allvar. Vissa kaniner visar sig vara orädda äventyrare som måste undersöka varje ny kasse som kommer innanför dörren, andra är eftertänksamma iakttagare som hellre spanar från sitt gömställe först. Ingen av typerna är bättre än den andra - de behöver bara lite olika saker. Du märker nu också tydliga preferenser: favoritleksaker, bästa viloplatsen, hur och var kaninen vill bli klappad. Att lära sig de här detaljerna är en av de roligaste delarna av kaninägandet, och kunskapen gör det lättare att ge kaninen ett liv den trivs i.

En orädd kanin mår bra av påfyllning: nya föremål att undersöka, omväxlande aktiviteter och större ytor att patrullera. En försiktig kanin behöver i stället gott om gömställen, långsammare förändringar och rätten att titta på först. Tvinga aldrig en försiktig kanin att konfrontera det den tvekar inför - låt den närma sig i egen takt och gå vidare först när den visar att den är bekväm.

De flesta kaniner uppskattar att bli klappade på pannan och kinderna, medan tassar, mage och bakdel ofta är känsliga områden. Att bli lyft är för många kaniner direkt obehagligt, eftersom det påminner om att gripas av ett rovdjur. Din kanin har dessutom egna preferenser utöver de allmänna. Prova dig försiktigt fram och läs reaktionen: en kanin som trycker huvudet mot handen vill ha mer.

Kaniner skiljer sig kraftigt i temperament, och skillnaderna går inte att träna bort. En försiktig kanin behöver längre tid, fler gömställen och att människor sitter still, medan en orädd kanin snarare behöver gränser och säker miljö eftersom den utforskar allt. Ingen av dem är fel. Klappregler bestäms av kaninen: de flesta uppskattar beröring över pannan och bakom öronen men ogillar att bli lyfta och att bli klappade över ryggen. En kanin som trycker huvudet mot golvet ber om beröring. En som stampar eller drar sig undan har svarat nej.